2 januari. kattmamman skriver.

idag åkte jag iväg ner till skärblacka för att hälsa på keona och henns syskon. med på resan, som stöd och smakråd, var kattpappan. han skulle alltså hindra mej från att sno med mej alltför många kattbäbisar hem...

det var kallt, aningens moddigt och så tog spolarvätskan slut. hurra... men allt detta glömdes bort då vi kom in i hallen och det började regna kattbäbisar i trappan. fyyyra smååsmåååå söööta kattbäbisarna var det. en bild säger mer än tusen ord så jag låter väl typ tusen bilder tala:

k-k-kallt var det...

och långt var det... (hela åtta mil...)

syrran kiala aka kerstin som kommer att bo kvar i skärblacka.

kiala och röda kiara powernappar.

jag fattar inte hur hon kan se så nöjd ut med en (väldigt liten men ändå) röv i ansiktet..

kiara 1. vad?

kiara 2. vaaad?

kiara 3. VAD?!

keona sötnos.

mumma! ett kamerasnöre!

vänta nu, menar du att FLER katter har bitit på det här?!

skrynklor! skrynklor! överallt skrynklor!

kattmamman zally som ser ut som agnes i pälsen. finfint!

keona försöker tvätta sig men syrran kiala har andra planer...

här haru!

tvätt...

tvätttvätt!

tväääättzzzzzz.......

zzzZZZzzzZZZzzz...

hello!

ey, how you doing?

kiala poserar, keona spanar på gudvetvad.

tjänare!

när vi åkte hem gick solen ner. det hade varit en fin dag och ja, keona flyttar in...

januari no 1. 2010.

gott nytt år fans and followers! må det skänka er mycket strömming och långsvansade pälsmöss! och så vidare...

nu till de viktiga grejerna. jag!
jag har genom subliminala meddelanden fått kattmamman att tro att hon behöver en katt till. i själva verket är det JAG som behöver en.

eftersom jag är så graciös och atletisk och ung och dylika lovord så orkar bulan inte riktigt hålla jämna steg med mej. han är ju snart fjorton år! gubbe! detta medför att jag, efter jag har kört slut på bulan och han inte riktigt vill veta av mej längre, inte har någon att leka med. detta påpekas genom de tidigare nämnda subliminala meddelanden via exempelvis:

• med berått mod nedputtade lampor varpå glödlampan imploderar med ett högt POPP! (antal: tre på två dagar. nu lampa ur funktion.)


• trimning av krukväxter (art: azalea, antal: två, tidpunkt: varje dag med fördel nattetid då azaleorna sover, resultat: slemmiga spyor).


• fejkning av bristande koordination (bl a språngmarsch genom fält av messmörsbeklädda frallor med bestigning av fåtöljrygg som efterföljande övning. kattmamman blev mäkta imponerad av messmörskattassavtrycken på tyget. så till den milda grad att hon bröt ut i lovsång).


• lömsk utläggning av fotanglar upphittade i lägenheten (dessa har en tendens att få följa årstidernas växlingar. i höstas var det extremt god tillgång på kastanjer och kastanjeskal. så här års blir det nötter, helst skal av valnöt (art: juglans regia) då dessa är störst och ger högst andel personskador.)

efter veckor av terror... eh, förlåt mej, psykologisk manipulation är så kattmamman övertygad om att en katt skulle avhjälpa de mest nedriga attackerna. vad hon dock inte har insett än är att det finns två möjliga resultat. 1) jag leker med den nya katten och allt är frid och fröjd. eller 2) jag lär den nya katten ALLT jag kan och fördubblar därmed min styrka varpå jag erövrar herreväldet i lägenheten och bestämmer över torrfodret alldeles själv! mohahahaha!

iaf. imorrn drar hon till skärblacka för att kolla upp en liten parvel vid namn keona. d-rex (naturligtvis!), agnesfärgad (spotted svartsköldpadda) samt våldsamt söt. här är kattmammans favvobild av henne då keona ser ut som en gremlin som fått nåt att äta efter midnatt....

jepp. det var väl det. och ja, just det. jag fyllde hela ETT ÅR den artonde december. samma dag som kattmamman fyllde...eh....tjugofem. HURRA för oss!