skuggan, den inte så jättestora devon rexen.: 22 juni.

kära fans.
idag har jag fått bevis på min förträfflighet. idag kom nämligen kattuppfödaren från första våningen upp för att träffa mej. hon hade nog sett en glimt av mej på balkongen där jag satt i min jagularfläckiga hängmatta och var underskön.

hon har två devon rexhonor och en sphynx. sphynx är såna därna nakna katter, sån som jag liknade när jag var liten. innan jag fick PÄLS eva... =) fast den här hade faktiskt päls på öronen och uppfödaren har tidigare berättat för kattmamman att hon funderar på att ta en kull på spynxen men att hon då inte kan ta fullt pris för dem eftersom barnen kanske blir lite håriga. uppochnervända världen indeed! devon rexar blir mer värda ju mer päls de har och sphynxar mindre.... knäppigt!

tillbaka till min förträfflighet! hon blev VÄLDIGT imponerad av mitt ansikte. speciellt min näsa, min breda käke samt mina öron. ha! jag är snygg! kattmamman försökte få ner mej på jorden igen genom att försynt fråga uppfödaren om jag kanske inte var lite tjock men se den gubben gick hon inte på! hon sa att hon visserligen inte haft han-drexar själv men hon tyckte inte att jag var tjock! och så trodde hon att jag skulle få ÄNNU mer päls eftersom jag bara är ett halvår. vad säger du NU då eva?! =)

den drexhona hon tänker låta bli kattmamma har JÄTTEmycket päls. min kattmamma fick klappa henne och det var verkligen enormt mycket hår. lockig och fluffig. tydligen har domare på utställningar blivit helt lyriska över pälsen vilket jag förstår. det man inte har i ansiktet får man ha i pälsen...

kattuppfödaren frågade morsan om hon funderade på att låta mej yngla av mej. kattmamman sa att hon inte hade funderat på det. hon berättade att jag fått ner mina testiklar men att hon inte visste om jag var könsmogen än. jag HAR ju försökt våldföra mej på bulan några gånger men det utmynnar alltid i brottning så hon är nog lite osäker där. hon slängde dock fram förslaget att om kattuppfödaren tyckte att jag var något att hänga i julgranen så kunde hon ju få låna mej och mina gener. vilket kattuppfödaren verkade tycka var en schysst idé. det är tydligen torka på snygga avelshanar, den hon funderat på bor i göteborg och att då åka ner dit, lämna katten i fyra dagar, hämta och sen inte veta säkert om det blir barn eller inte. det är ju lite trassel. bättre att ha farsan i trappen va? jag skulle säkerligen kunna göra mej besväret både en, två, tre, fyra gånger. när jag väl kommit igång så att säga. höhöhö.

jag tycker det verkar som kattmamman gillar idén med mej som farsa. kanske, kanske skulle hon kunna byta mina tjänster mot ett skuggbarn. fast hon vet inte hur det funkar i den där avelsvärlden. en kanske bara får en säck med mat. vilket JAG nog skulle uppskatta mer än barn. eller jag vet inte. jag ÄR ju bara ett barn än så länge... vi får se...